Exempel: Ofredanden

Jag tar här upp ett exempel på hur Empatism kan användas i en aktuell debatt – den senaste tidens sexuella ofredanden i folksamlingar, vanligtvis festivaler.

Debattens huvudfåra går lite grovt mellan de som anser att det är ensamkommande flyktingpojkar i tonåren som utgör problemet och de som anser att det är män i största allmänhet som utgör problemet.

Jag begränsar detta exempel till just dessa två uppfattningar.

För att en konstruktiv debatt ska uppstå behöver man tillämpa Empatism i tre olika avseenden – de tre aspekterna:

Debattören – som i detta fall anser att flyktingungdomar är problemet
Motparten – som i detta fall anser att män är problemet
Debattens berörda – som i detta fall är ensamkommande flyktingbarn och män

DEBATTENS UTGÅNGSLÄGE

Debattören, som anser att flyktingarna är problemet, utgår från polisens uppgifter om att en majoritet av gärningsmännen var så kallade ensamkommande flyktingbarn i tonåren.

Motparten, som anser att män är problemet, utgår från polisens uppgifter om att även andra män har varit gärningsmän och att män har utfört sådana handlingar sedan urminnes tider.

Debattören menar att problemet försvinner om gärningsmän av denna typ utvisas och inga fler flyktingar av denna typ släpps in i landet.

Motparten menar att problemet försvinner om alla män tar ansvar för det som hänt och fortsättningsvis upphör med samt förhindrar sexuella ofredanden.

Båda parter vill tydligen stoppa ofredandena, fast på helt olika sätt!

GEMENSAM GRUND

Empatism innebär till att börja med att försöka se allt man faktiskt redan är överens om och sedan bygga vidare på det. I detta exempel finns alltså redan en tydlig och stark gemensam faktor att ha som utgångspunkt för en konstruktiv debatt.

(För tydlighetens skull låter jag den jag kallar Debattören få vara den som tillämpar Empatism i debatten. Det skulle lika gärna kunna vara Motparten, om man föredrar det. Principen är precis densamma.)

Genom att tillämpa Empatism skulle Debattören kunna erkänna det riktiga i Motpartens argument att även andra män har begått ofredanden i det aktuella fallet och genom tiderna, och samtidigt efterfråga ett erkännande av det riktiga i att vissa platser har haft en stor andel ensamkommande flyktingar som gärningsmän.

Att vara överens om vissa grundförutsättningar i debatten är absolut nödvändigt om debatten ska bli konstruktiv. Annars debatterar man ju förbi varandra om två helt olika saker!

Om man inte är överens om en gemensam grund får man backa ytterligare tills båda kan acceptera samma utgångspunkt för debatten. Detta är en av Empatismens viktigaste uppgifter.

I allra värsta fall får man nöja sig med att vara överens om att båda parter är här just nu. Huvudsaken man hittar något att vara överens om till att börja med. Detta gör man för att få bort den värsta antagonismen mellan debattörerna som individer, så att det blir lättare att skilja på sak och person i debatten.

DEBATTÖRERNA

Nästa sak i Empatismen är att Debattören frågar sig själv vilka känslor som ligger bakom den egna ståndpunkten. Är det rädsla, ilska, frustration, ångest, hat eller något annat – och riktat mot vem eller vad?

Finns det något personligt skäl till den egna ståndpunkten – någon egen eller närståendes erfarenhet som kan förklara den – eller är det en mer allmän och principiell ståndpunkt? Har man personligen något att vinna eller förlora på hur problemet hanteras?

Ett ärligt rannsakande av ens personliga position kan klargöra vad man är ute efter i debatten, och därmed hjälpa en att uppnå det.

Samma klargörande försöker man få fram om Motparten genom att vara lyhörd för vilka argument som används, och genom att ställa direkta frågor som kan avslöja en medveten eller omedveten underliggande känsla i debattfrågan.

Debattören kanske har någon närstående som drabbats av de aktuella ofredandena eller är allmänt orolig för sin framtid om landet får för mycket flyktingar att hantera?

Motparten kanske själv har utsatts för ofredanden under sitt liv eller har någon närstående som utsatts för sexuellt ofredande av en man, eller är allmänt orolig över mäns beteende mot kvinnor.

Om det skulle vara så att det finns en personlig erfarenhet med koppling till debattämnet, så är det sannolikt den som ligger till grund för de åsikter, argument och förslag till lösningar man har.

Då kan man hålla sig till argument och lösningar som fokuserar på just detta, istället för att tala förbi varandra genom att fokusera på helt andra aspekter av debattämnet. Det finns nästan alltid en sådan möjlighet att verkligen nå varandra i debatten.

PROBLEMLÖSNING

Att bli väldigt konkret är också ett bra sätt att finna gemensamma lösningar. Även om man inte kan gå med på motpartens alla konkreta åtgärdsförslag, så kan det finnas en viss åtgärd som även man själv ser som en partiell lösning. Ju mer detaljerad man blir desto fler gemensamma lösningar brukar man kunna finna.

Man kan till exempel låta den andre lägga fram sina förslag till lösningar, och se vilka av dessa lösningar som även löser det som man själv anser är problemet i det aktuella fallet.

Att genomföra åtgärder som enbart riktar sig mot ensamkommande ungdomar löser inte nödvändigtvis problemet med övriga mäns sexuella ofredanden.

Att genomföra åtgärder som riktar sig till alla män skulle däremot inkludera även ensamkommande ungdomar. Här finns en öppning för en gemensam lösning. Då kan man diskutera konkreta förslag och fokusera på de som båda tycker är bra.

DEBATTÄMNETS BERÖRDA

För att bättre förstå debattämnet behöver man även tillämpa Empatism på de berörda – i detta fall de ensamkommande gärningsmännen och övriga gärningsmän.

De ensamkommande gärningsmännen kommer ibland från kulturer där kvinnan har en underordnad ställning gentemot mannen. Det kan även vara så att en kvinna som inte skyler sin kropp uppfattas och behandlas som prostituerad där. Män och kvinnor umgås kanske inte alls privat utanför familjen, och även inom familjen skyler sig både män och kvinnor för varandra.

Denna bakgrund kan vara tillräcklig som förklaring till ett opassande agerande mot kvinnor när man kommer till en kultur där jämlikhet mellan könen i kombination med en hög grad av nakenhet och sexuell frihet gäller.

Att till att börja med lära sig vad som gäller i en främmande kultur, och sedan vänja sig vid det, och dessutom i praktiken tvingas förneka sin egen kulturellt inpräntade syn på hur män och kvinnor ska bete sig, kan verkligen inte vara lätt för ett ensamkommande flyktingbarn.

Det är mot denna bakgrund svårare att förstå alla övriga gärningsmäns agerande. Men om man gör en liknande kulturell bakgrundsanalys så kan man förmodligen hitta snarlika patriarkala mönster i den kultur eller de eventuella subkulturer som dessa gärningsmän växt upp eller vistas i.

Det finns nämligen många subkulturer i vårt samhälle där det fortfarande råder en kvinnosyn som ligger långt ifrån den svenska normen, men inte alls långt ifrån andra kulturer som nämnts ovan. Inom traditionellt manliga områden som t ex idrott, motor, militär och polis kan man ibland finna en sådan patriarkalisk kvinnosyn.

Det finns alltså goda möjligheter för båda parter i debatten att enas om åtgärder som riktar sig mot den kvinnosyn man vill förändra hos de grupper man anklagar.

Om man bara kan vara överens om att det är en skev kvinnosyn som utgör grunden till ofredandena, oavsett vem som utför dem, så kan man inrikta debatten på lösningar som åtgärdar detta hos de anklagade grupperna och därmed få en konstruktiv debatt.

SLUTORD

Hur replikväxlingen i det aktuella fallet skulle gå kan jag givetvis inte redovisa närmare här eftersom den blir väldigt olika beroende på vilka som debatterar, men du förstår säkert vid det här laget hur det Empatistiska sättet att debattera leder till ett helt annat debattklimat där det kan uppstå lösningar istället för låsningar i debatten.

Observera att jag för tydlighetens skull i detta exempel har avgränsat denna debatt till att enbart fokusera på gärningsmännens identitet och kvinnosyn som orsak till problemet. Personligen anser jag till exempel att alkohol är den avgörande faktorn i de flesta fall av sexuellt ofredande och att de flesta ofredanden inte alls skulle ha utförts om både gärningsmännen och offren varit helt nyktra.

Debatten i denna fråga fortsätter, och kanske blir det en skendebatt om man undviker att diskutera alkoholens roll i sammanhanget. Men så länge man använder Empatism i debatten så kan man åtminstone finna lösningar inom de begränsade ramar man är överens om!